de är ju kommunister, de borde tåla skämt (Ungern ´56)



Oj, vad jag rent av kaskadspyr av inspiration snart. Kom precis hem från designelevernas vernissage "Metamorfos & ReDesign" som var kungligare än Drottning Silvia. Små killar och tjejer som jag ser varje dag i skolan, som jag knappt vet vad de heter, är fullkomligt fullsmäckade med begåvning och estetik. Det finns helt klart konstfackglidare i den klassen alltså. Åh. Jag känner någon slags stolthet nästan - fast jag inte alls har med deras arbeten att göra. Kanske är jag stolt över att få gå på samma skola som dessa konstnärer?

Dessutom pratade jag lite snabbt med en Anna som jobbar på kulturhuset om att eventuellt få en vägg att hänga min fotoutställning på. Jag kände mig som minsta människan på jorden när jag pratade med henne. Mitt i en helt outstanding bra vernissage står jag och pratar om att JAG ska hänga där med? Jag som inte vet ett styft om bild/skulpturkonst (jag är ju lite mer insnöad på scenkonst, så att säga). Jag svettades nog två liter på de fem minutrarna som samtalet varade.

Hur som haver så är utställningen på G nu och det känns bra. Snart kommer eventet ut på facebook.
Här har ni föressten; kanske världens bästa soundtrack just nu.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0