Döden flåsar mig redan i nacken
I Metro idag fanns det en insändare, undertecknad Bibi. Bibi använde sig av Sturekatten som exempel, hur underbart detta fik är och så vidare (vilket det verkligen är med), men sedan börjar hatet. Hatet mot teknologin och moderniteten. Bibi fullkomligt slaktade alla som arbetar på sin dator, utanför kontoret! "Det kan du vänta med till du kommer hem" menar Bibi, sluta ta upp våra platser när vi ska luncha och så vidare. Den bästa raden var på ett ungefär "Likadant var det när mobilerna kom som egoismens farsot!"
Låt mig inte bli en sådan tant som inte ser möjligheter utan hinder, skrockar jag för mig själv, låt mig inte bli en sån där tant som vägrar att acceptera att tiderna förändrats. Skrockar vidare för mig själv hela vägen till skolan och där skrockar vi lite småbelåtna åt det också.
Plötsligt sätter jag skrattet i halsen. Var det inte jag som senast här om dagen mycket skeptiskt hånflinade åt en reklam för elektroniska lås?
Skäms på mig. Förfallet har redan börjat. Åldern börjar komma ikapp mig och döden flåsar mig i nacken.
Låt mig inte bli en sådan tant som inte ser möjligheter utan hinder, skrockar jag för mig själv, låt mig inte bli en sån där tant som vägrar att acceptera att tiderna förändrats. Skrockar vidare för mig själv hela vägen till skolan och där skrockar vi lite småbelåtna åt det också.
Plötsligt sätter jag skrattet i halsen. Var det inte jag som senast här om dagen mycket skeptiskt hånflinade åt en reklam för elektroniska lås?
Skäms på mig. Förfallet har redan börjat. Åldern börjar komma ikapp mig och döden flåsar mig i nacken.
Kommentarer
Trackback
