The times they are a-changein'
Ja. Den här bloggen har ena foten i graven. Jag har glömt och Malin har skaffat EN ANNAN EGEN BLOGG. Nothing lasts forever, man. MEN jag har massa roligt att berätta, kära vänner!
Okej massa roligt att berätta nummer 1
JAG TAR STUDENTEN OM INTE ENS TVÅ SKITVECKOR. På min mottagning serveras endast vegetarisk/vegansk mat och massa vin! Och jag kommer förhoppningsvis få en jättefin GRÖN stekpanna i present, det känns grymt.
massa roligt att berätta nummer 2
JAG SKA JOBBA PÅ PEACE&LOVE-FESTIVALEN! Det kommer göra hela min sommar! Jag ska jobba inom scen och produktion. Alltså rigga ljus, bygga scen och riva scen samt jobba som stagehand under konserterna. HUR FETT vore det inte om man har turen att få rigga scenen eller ljuset till BOB DYLAN. Min enda önskan är nu att jag är ledig under The Arks spelning. Håll tummarna för mig, ppl.
massa roligt att berätta 3
Imorgon ska jag på gospelkonsert, på måndag (om jag hinner) ska jag försöka dra iväg på vårkonsert och på onsdag blir det utomhus-affrokonsert. JAG ÄLSKAR att jag har så begåvade och fina vänner som gör så roliga konserter hela tiden som jag får lov att springa på.
Det var det viktigaste av alla roliga saker som jag hade att berätta, men nu hinner jag inte med att blogga mer för jag ska städa mitt lite... bohemiska sovrum, s.a.s.
V-v-v--viva la vie bohéme, fränder! Frid och kärlek och vi ses i sommar!
Så länge facebook inte har denna funktion är det inte fulländat.
To be an "us" for once, instead of a "them"
Imorgon åker vi tillsammans till Stockholm. Äntligen. Vi har inte sett varann sedan.. ja, det blir väl nyår? Inte konstigt jag inte vet vem jag är längre. 4,5 månad är inte barmhärtigt. Ska försöka ta igen allt på en vecka. Det fixar vi nog, effektiva brudar. Rosé, marlboro, vårsol, choklad och världens bästa Malin. Påsken är fulländad.
Det är de små sakerna som gör det
Det här gjorde min dag. Min idol. Årets homo. Sveriges främsta fotograf, enligt mig.
People I would love to know, rather.
Ursäkta röran, jag är knäckt
Okej, inte för att klaga men jag har: halsfluss, öroninflammtion, benhinneinflammation och träningsvärk i hela kroppen. Sönderpresterad och sviken. Jag har av misstag fått i mig kopiösa mängder laktos och jag har mensvärk som mer liknar förlossningsvärkar än just mensvärk. Men värst av allt; jag har inte träffat min bästa vän på över 3 månader. Lord have mercy, it´s burning a hole in my head.
Should I use my superpower for the good or the evil side?
Inget gör mig så frustrerad som när rättvisan blir förbisedd p.g.a. feghet och rädsla. De senaste fyrtioåtta timmarna har jag varit nästan utomjordiskt arg med anledning av just detta fenomen. Samtidigt som jag brinner inombords av ilska och är fylld av lust för att kämpa för min rätt så känner jag mig apatisk och sviken av hela världen. Tafatt. Inget i hela världen gör mig så ledsen, så arg, så misantropisk som när rättvisan kommer i kläm för tillfälligheter och avsaknad av självinsikt. Då är jag ändå skilsmässobarn.
Jag kan se varför människor blir onda. Man kommer till ett vägskäl någon gång där man gör det valet. Ska jag använda all min energi, som kanske består av kärlek eller ilska, för att göra gott eller få alla att känna samma smärta som jag en gång gjort och kanske fortfarande gör? Lucifer är blott en fallen ängel.
Jag är fast i orättvisans stat och jag kan inte ta mig härifrån. För att unvika att bli ond och bråd väljer jag att stänga av. Och dansa av mig all frustration i sju timmar imorgon på kyrkgatan 11.
Väck mig gärna ur min apati när rättvisan skipats!
På Operan
Det är lätt att se liten ut på en tom scen på operan. Och det är lätt att se viktig ut när man disskuterar scenografi. Såhär såg det ut när vi var och mätte scenen igår inför vår produktion som har premiär den 18 maj på Göteborgsoperan Skövdescen. Idag har vi jobbat nästan sju timmar med allt från shownummer till manus. Det krävs mycket svett och kanske en och annan tår också, blod har vi ännu kunnat undvika dock. Förutom när alla i klassen har synkoniserad mens då. Då är det fan inte nådigt.
Are you so much a fucking loser, you can't tell when you've won?
Lite så känner jag idag. Dåliga filmer med bra citat
och obehaglig konst
och kapitalistdryck
ett flak
En hemlighet
Det känns som om jag går på högstadiet. Fast i rymden kanske eller i någon annan lite märklig plats utan upp och utan ner. Och kanske även utan logik. Jag känner en sån himla lust, på ett mycket barnsligt sätt, att få lära känna en människa. Det är inte en förälskelse och det är inte en köttslig attrahering. Jag vill bara så himla gärna bli hans vän. Prata konst och konstigheter med honom. Prata strunt och viktigheter. Men när han går förbi rodnar jag och drar en lång suck. Precis som på högstadiet. Fast i rymden, ungefär.
Han är konstnärlig, androgyn och helt superhäftig. Jag vill så himla gärna vara hans vän. Och imorgon kan både han och jag vara döda - så varför vänta? Jag måste ju prata med honom imorgon. Måste. Så himla barnsligt.
/Jennie
Han är konstnärlig, androgyn och helt superhäftig. Jag vill så himla gärna vara hans vän. Och imorgon kan både han och jag vara döda - så varför vänta? Jag måste ju prata med honom imorgon. Måste. Så himla barnsligt.
/Jennie
Sura (kultur-)tanten
Jag är fan grym. Jag fick användning av den extremt fula broschen som jag "fick" som gåva av BikBok förra veckan. Helt sjukt. När senast använde NÅGON under 75 år en jävla brosch. Well, nu gör jag det i alla fall. Och tänka sig - jag tar med den till operan för det är dit jag ska nu.
NICE GIRLS FAKE IT
Är lite trött på att livet ska gå ut på att hitta sig själv (vilket aldrig kommer hända), vilket följs av år av terapi och tårar och "förståelse" för hur man reagerar på vad och varför man hamnat där man hamnat här i livet. Aldrig nöjd, aldrig tillfreds, aldrig riktigt lycklig. Jakten på lyckan måste vara den mest brutala (efter vargjakten då kanske?). Ingen vinner liksom. Lyckan blir aldrig funnen och Du jagar dig trött. Faktum är att detta faktiskt är en väldigt europeisk företeelse. Inte i någan annan världsdel präglar jakten efter sigsjälv och alla dessa existensiella frågor livet så pass mycket som den gör här i Europa.
Jag har hört att i te.x. Nordamerika går livet inte ut på att ta reda på vem man är och finna sig själv och vara sig själv, utan snarare att vara den man VILL vara. Det är något jag gillar med den melodin, alltså. Funderar på att verkligen försöka med det ett tag. Men vad vill jag då vara?
- Framgångsrik.
- Vacker.
- Godhjärtad.
- Lycklig.
- Attraktiv.
- Nöjd.
- Älskad.
Så om jag nu då börjar låtsas vara allt det där jag vill vara - kommer jag då tillslut att faktiskt vara det? Det är helt klart värt ett försök. Om jag misslyckas så har jag ju ändå bara drömt lite väl hårt ett tag. I balettakademiens danslokaler och och starka strålkastarljus tuggar alla mantrat "fake it 'til you make it". Ett måste för alla blivande artister. Jag tänker göra nästan så, fast mer "fake it 'til you feel it".
De håriga åren är förbi
"Bara döda fiskar simmar med strömmen" - ett uttryck som ni säkert hört förut. Jag skulle vilja finslipa detta ordspråk lite! Jag tänker mer "bara HJÄRNDÖDA fiskar simmar med strömmen" för det är exakt vad det innebär. Att följa strömmen och göra som alla andra är att avsäga sig det egna tänkandet. Exempel på hjärndöda fiskar är de som stenhårt och slaviskt följer ideal utan att veta VARFÖR dessa är just IDEAL.
Det kan vara svårt att alltid veta varför normen är att anse att något är fint och något annat är fult, men man kan väl ändå FÖRSÖKA att tänka LITE kritiskt. Hur många flickor i tolvårsålder börjar inte raka bort hår från sin kropp utan att veta varför? Hur många tjejer halvt könsstympar sig själv varje gång de ska raka sig "där nere" för deras kille gillar inte när det är "för hårigt"? MEDAN tjejer slutar sminkar sig för att "killar gillar naturliga tjejer" nämligen. Utan att veta varför egentligen.
Erotisk konst av Man Ray (tidigt 1900tal AND STILL HAIRY!)
Aldrig har människan varit så ohårig som nu. Vi noppar bort våra ögonbryn (unibrow = nackskott. MEN mycket idealistiskt inom andra kulturer), rakar ben och armhålor. Muttor och rövhål. I vilket syfte? Äckligt med hår? Tydligen inte förrän senare delen av 1900talet och jag menar, vi har väl haft ett medvetande innan det? Så varför gör vi då såhär mot oss själva?
De ohåriga idealen kommer ifrån porrens filmer och fotografier. Som då främst haft sin storhetstid fr.o.m. 1900talet. Porrskådespelerskor skulle vara så unga som möjligt = så ohåriga som möjligt. "Lena som barnrumpor" - alltså så unga att de nästan är BARN. Jag vet inte men porr + barn har väl aldrig riktigt varit någon bra kombo? Jag tvivlar på att om fler skulle vara medvetna om detta så skulle vi helt klart se fler buskar och fina burriga bikinilinjer på stranden. Eller i sängen.
MEDAN SMINK å andra sidan ALLTID varit ett uttrycksätt, vi målade oss med starka färger inför strider way back. Inom smink och kosmetika ingår också färgning av hår, som redan de romerska kejsarna höll på med (de blekte håret bl.a.). Idag är ofta hårstyling och sminksätt ett tecken på vilken musikgenre eller annan grupp/kult man tillhör. Kosmetika är som sagt ett uttrycksätt men framförallt en konstform, enligt mig.
Ingen gillar en tjej med för mycket smink och en kvinnlig buske = utrycksfull & naturlig
Så snälla, tänk iallafall efter INNAN ni gör något som för er verkar onaturligt. Våga vägra vara en hjärndöd fisk. Gör medvetna val, även om det kan vara svårt att simma motströms.
Det kan vara svårt att alltid veta varför normen är att anse att något är fint och något annat är fult, men man kan väl ändå FÖRSÖKA att tänka LITE kritiskt. Hur många flickor i tolvårsålder börjar inte raka bort hår från sin kropp utan att veta varför? Hur många tjejer halvt könsstympar sig själv varje gång de ska raka sig "där nere" för deras kille gillar inte när det är "för hårigt"? MEDAN tjejer slutar sminkar sig för att "killar gillar naturliga tjejer" nämligen. Utan att veta varför egentligen.
Erotisk konst av Man Ray (tidigt 1900tal AND STILL HAIRY!)
Aldrig har människan varit så ohårig som nu. Vi noppar bort våra ögonbryn (unibrow = nackskott. MEN mycket idealistiskt inom andra kulturer), rakar ben och armhålor. Muttor och rövhål. I vilket syfte? Äckligt med hår? Tydligen inte förrän senare delen av 1900talet och jag menar, vi har väl haft ett medvetande innan det? Så varför gör vi då såhär mot oss själva?
De ohåriga idealen kommer ifrån porrens filmer och fotografier. Som då främst haft sin storhetstid fr.o.m. 1900talet. Porrskådespelerskor skulle vara så unga som möjligt = så ohåriga som möjligt. "Lena som barnrumpor" - alltså så unga att de nästan är BARN. Jag vet inte men porr + barn har väl aldrig riktigt varit någon bra kombo? Jag tvivlar på att om fler skulle vara medvetna om detta så skulle vi helt klart se fler buskar och fina burriga bikinilinjer på stranden. Eller i sängen.
MEDAN SMINK å andra sidan ALLTID varit ett uttrycksätt, vi målade oss med starka färger inför strider way back. Inom smink och kosmetika ingår också färgning av hår, som redan de romerska kejsarna höll på med (de blekte håret bl.a.). Idag är ofta hårstyling och sminksätt ett tecken på vilken musikgenre eller annan grupp/kult man tillhör. Kosmetika är som sagt ett uttrycksätt men framförallt en konstform, enligt mig.
Ingen gillar en tjej med för mycket smink och en kvinnlig buske = utrycksfull & naturlig
Men alla älskar vi väl en naturligt rosig tjej med en fitta som en sjuåring? = uttryckslös och barnpornografisk.
Så snälla, tänk iallafall efter INNAN ni gör något som för er verkar onaturligt. Våga vägra vara en hjärndöd fisk. Gör medvetna val, även om det kan vara svårt att simma motströms.
Något att tänka på
Något att tänka på nästa gång en kille tar dig på muttan i toakön på krogen. Eller?
bild: Nanna Johansson
... och låt MIG presentera den scenkåta, militanta vegetarianen!
God kväll! Jag heter Jennie och är så pass tråkig att jag valde min profilbild på facebook till den här presentationen. Pardona mía! Jag är en militant ninjafeminist med näringsbrist som snart ska fylla 19 år. Dvs är jag snart klar på min gymnasiumutbildning där jag nu studerat scenkonst i snart tre år. Såsom teater, musik och dans. På fritiden hänger jag gärna på Skövde Stadsteater och säljer min själ på scenen. Lite stående ovationer och några bekräftande skratt - och du har mig i din hand.
Det jag älskar mest på jorden är allt vad konst heter, androgyna människor och sextiotal (musiken, kläderna, konsten). Ordvitsar och naket är också saker jag uppskattar. Helst i kombination.
Det jag hatar mest i världen är döda djur på tallrik, auktoritära människor och könsdiskriminering.
Min förstfödde son skall heta Art och han skall varje kväll vaggas till söms till ett mantra av F!´s partiprogram så ska det nog bli människa av den pojken också.
Idag köpte jag en jävligt snygg T-shirt med ett tryck av bandet Nirvana på. Så nu måste jag börja lyssna på Nirvana innan jag går och lägger mig så att jag kan ha på mig den imorgon.
"... men jag hade hellre hånglat eller något"
ps. Det ska bli ett sant nöje att se vart denna blogg bär av tillsammans med Malin, imorgon kommer det lite mer intressanta inlägg förhoppningsvis. MEN presentationer is a must! d.s.
ps. Det ska bli ett sant nöje att se vart denna blogg bär av tillsammans med Malin, imorgon kommer det lite mer intressanta inlägg förhoppningsvis. MEN presentationer is a must! d.s.
