Tre bilder

Vi väntar på päronen Norberg och är fångade av en stormvind
Utanför etnografiska, eh...
Min förlovningsring.
Bilderna är tagna av Johns syster Annika! Jag har redigerat dem lite dock. Tänker nog lägga upp några till senare, vi har ett så sjuuuukt spännande liv menar jag.
/ M

Ett par nya stövlar, kanske?

Vi har ätit italiensk glass, blivit halvt ihjältrampade på baba sonic, sett Red riding hood (rekommenderas inte, har enbart slutat i fula vitsar), njutit av solen, shoppat, dansat, sjungit och bara haft det allmänt naaaajs. Idag ska vi shoppa lite till, ikväll skall vi dansa återigen.
/ M

Min tid är kommen


Om jag inte höll på att dö alldeles nyss, så var det nog ett tecken på att jag kommer göra det inom en alldeles för snar framtid.

Jag satt med glatt humör i soffan, cirka en meter från balkongen. Hade dörren öppen på glänt eftersom det är så skönt ute. Tills jag hör ett flaxande ljud... Ser hur en ENORM kråka slår sig ner på balkongräcket. Den spanar in i lägenheten, mitt hjärta krampar i panik och jag reser upp för att stänga dörren. Odjuret vänder huvudet mot mig och stirrar mig rakt i ögonen! Vid det här laget är jag övertygad om att att jag ska bli uppäten. Som tur var, så flög kräket iväg istället och jag stängde dörren snabbt som attan. Fy fabian vad rädd jag blev.

(Jag tror inte det var en kråka, det måste ha varit en fucking korp med tanke på storleken och det är därför jag ska dö snart. Dödens budbärare!!!)

Faktum är att det inte känns helt overkligt att jag kan vara nära döden. Ska nämligen till Tibro ikväll, och där blir kvinnor med åsikter stenade på gatan utanför Sörens. Sad but true. Skönt att Gud åtminstone valde att ge mig ett tecken på att min tid är kommen.

source: weheartit

/ M

Tentaångest & macaronväskor

Tentaplugg hela veckan så kommer verkligen inte ha något roligt att skriva om! En positiv nyhet är att det är sista tentan innan sommaren, sedan stundar b-uppsats. Det känns ändå helt ok.
Nej, nu vet jag vad jag ska tipsa om. Något jag enbart skulle införskaffa om jag hade löjligt mycket pengar:
Macaronväska från Kenzo! En går på 1800 pix och tydligen får du bara plats med det "nödvändigaste" (existerar inte i min värld) Så löjligt söta. Skulle såklart införskaffa en i favoritfärgen grön (och även favoritsmaken pistage.) Drömma går ju!
/ M

Söndag

Fick spontanbesök av mamma i helgen, därför har det varit extra dåligt med uppdateringar här (vi är så duktiga på det för övrigt menar jag...) Haft en lugn och skön helg, mest mamma och plugg!
Jag är ledsen för att mensbloggen lägger ned, men tydligen ska inläggen ligga uppe ett tag till. Så vi får alla helt enkelt passa på att spana in dem medan vi kan.
(Och förövrigt har jag pluggångest och arbetsångest så det skriker om det. Jag är så löjlig!!!)
/ M

Implicit mobbning


Jag är så fruktansvärt trött på elaka kommentarer som ursäktas med "nej, men jag skämtar bara". Det är oftaste inte skämt, eller inga roliga sådana i alla fall. Skämt är det när alla är med på det. Ingen jävla mobbning som det är "okej" att ursäkta bort.

Fast ja ja, jag vet att det är så med folk som tycker att andra verkar hotande på något sätt. Då måste det tryckas ned till varje pris, det är ett fenomen jag har sett hela mitt liv (och många med mig tror jag), så det är väl bara att bita ihop. Att inse att det inte går att förändra andra människors beteenden och bara vara tacksam över att alla inte är råelaka.

/ M


source:
weheartit

Våren börjar idag bestämmer jag


Första gången på månader som jag inte fryser när jag är ute. En klarblå himmel och sol. Den lyckan är inte att leka med. Ville slita av mig skinnjackan och hoppa hem, men då riskerade jag att tappa min brownie så det fick vara. Är det okej att bli såhär lycklig av väder? Det är okej, eller hur?

Nu blommar snart körsbärsblommorna, uteserveringarna fylls av solglasögonprydda människor, och vi fyller vinglasen med rosé. Dansar hem och slipper huttra. Hurra!


Haha, John ser så sjukt fransk ut på det här kortet! Un baguette! Merci! Ouí! (All franska jag kan.)

/ M


Personligt brev


Jag avskyr att skriva oinspirerad och jag avskyr att skriva tråkigt. Jag hatar texter utan krisp. Att skriva en oinspirerande, tråkig text utan krisp gör mig gråtfärdig. Varför ska det vara så svårt att skriva ett personligt brev? Att på bara några rader ska man förklara sin personlighet, göra den rättvisa och vara intressant. Det är lätt att rabbla adjektiv, men fyfan vad tråkigt det är att läsa. Segt ej krisp. GAAAAHJshasuAS!!

/ M

PaSsIoN fOr FaShIoN!

Igår gjorde jag vårens köp, fastän det är slutet av mars och våren knappt har startat så kan jag säga det redan nu. En cape från Åhléns som är gudomligt mjuk, i min favoritfärg ljusgrå och med små söta fransar. Jag tänker bo i den hela våren (värma lite i skuggan), sommaren (sena sommarkvällar) och hösten. Perfekt att bara slänga på sig när man behöver lite värme! Den kostade bara 199:- dessutom. Sånt gillas!



Den är snyggare i verkligheten, förmodar att jag kommer ha på mig den i några månader framöver så bildbevis kommer nog inom en snar framtiden. Ja, ursäkta modebloggen här (haha) men jag är så sjuuukt nöjd! Alla borde försöka få tag i en. Som sagt; såå mjuk... ♥

/ M

Att följa sitt hjärta

Det kan vara riktigt svårt att följa sitt hjärta. Att våga kasta sig med huvudet först i projekt som man inte är säker på att de kommer leda någonstans. Om man är duktig nog. Iskall klump i magen vid tanke på misslyckande, ännu kallare blir det om jag inte ens vågar chansa. Hur ska man veta? Hur? Vad är rätt? Är det värt det? Så mycket saker man vill göra, upptäcka, prova på, leva och befinna sig i. Så lite tid. Ett ständigt försök att gå på magkänslan. Våren 2011.



/ M

Tentatime

Åh ja. Dagen jag har fruktat i tre veckor - tentamen i VKM1. Diskursanalys, semiotik, receptionsanalys... Well jag kan verkligen ingenting, så blir jag godkänd kommer vi alla att få betrakta ett mirakel. Puh. Har inte sovit någonting inatt (allt är som vanligt inför en tenta.)

Hoppas att er onsdag är roligare än min!

/ M

Se mig!

Ser att det ingen som har kommenterat mina ilskna texter om media, jag är rädd för att jag börjar bli en såndär pretto universitetare som alltid ska veta mest och dessutom veta det bäst. Kunde ingen ha skrivit om det var bra eller anus i alla fall? Ja, ja, kan inte få allt här i världen. Ska sluta vara pubertal och uppmärksamhetskåt (någon annan dag...)

ANYWAYS. Gissa vad jag gör? Ååh är det inte diskursanalys så säg! Klockan 17.31 en lördag. Härligt. Skolans bekymmer skall glömmas bort med skåningar och alkohol ikväll. Varför? Because I'm worth it.



/ M

Skampålen nästa

Hur värdelösa är inte Jennie och jag på att uppdatera den här bloggen dagligen? Skäms på oss! Orkar inte komma med lama ursäkter mer, men, jag sitter mest med näsan i böcker om diskursanalys just nu. Sorry. Vill verkligen skriva inspirerande och tänkvärda saker, det enda som dyker upp på min skärm är "Foucault, strukturalism" och saker i den stilen.


Emma och jag idag. Såhär fokuserade var vi. Vad vore vår grupp utan klippan Lina?

Glädjande nyheter dock; såg mina första knoppar idag. Våren är på väg! På riktigt den här gången verkar det som. Med vår kommer ork och jag lovar dyrt och heligt att börja skriva något bra imorgon. Är inne på en sak om Japan, så det dyker väl upp. Ja jizez. Ha en bra kväll så ska jag titta på Skins innan jag går och lägger mig.

It's over, oh so over

Ibland förstår jag inte varför en del klamrar sig fast vid något som förr kunde kallas en vänskap, men som inte är det längre. Varför kan inte en del bara acceptera att livet går vidare (hej klyscha) och att man växer ifrån varandra (hej klyscha)?

Avskyr;
de pinsamma tystnaderna
att bara ha minnen att prata om
inse att man bara var vänner för att man inte hade några andra
inse att människan mittemot är totalt ointresserad av ditt nya liv
och att den människan ger dig dåligt samvete för att du har gått vidare.

Vänskapsrelationer kan vara lika uppslitande och sårande som kärleksrelationer. Men ofta dras inte plåstret av snabbt, nej, det är en långsam, jävlig process där de små hårstråna fastnar i klistret. Ett i taget, i takt med att håren dras i klistret, kommer den stingande känslan om att en epok är vid sin slutända. Epoken känd som tonåren. Slut. The end. Die Ende.

Fast varför sörja det?

/ M


Tacos och Lyxfällan (Åh, hur FEL låter det inte?!)

När jag fortfarande bodde hemma hos päronen absolut avskydde jag att äta tacos. Jag avskydde det för jag tyckte det var "fredagsmys a la svenne" och sådan ville jag absolut inte vara.
Dessutom avskydde jag allting som gick på tv, förutom nyheterna, debatt och liknande program.

Nu gnäller jag efter tacos och följer serier som Lyxfällan (älskar att utropa "Nä! NÄÄE!" i ren förskräckelse. Sånt här får jag såklart inte erkänna egentligen eftersom jag borde vara sjukt pretto som majoriteten på JMK).
Vad hände? Gick jag bakåt i utvecklingen? Lyckat. Svennebanan-Malin. Fast min teori (harkel) är dock att som ung så är det inte normalt att längta efter svennebananlivet riktigt än. Desto äldre jag blir och desto mindre svenneliv, desto mer tacoskvällar vill jag ha. Haha, är jag lika sjuk som jag låter?

Fast jag gillar fortfarande att titta på tyskturkiska filmer, dricka rödvin och läsa Strindberg så jag är inte förlorad än... Samt att jag är hjärntvättad av Habermas, Adorno & Horkheimer och McChesney så jag kommer alltid vara livrädd för att kapitalismens järnhand en dag ska få makten att styra över mitt intellektuella liv. Gråt!


Jag är patetisk.

/ M


Flytt

Jennie och jag har varit sjukligt aktiva här märker jag!

Min ursäkt är visserligen att sambon och jag har flyttat. (Älskar att skriva sambon, det låter lite overkligt.) Och ja-ja, vi har bara flyttat upp fyra våningar... Nu har vi en fransk balkong, vi slipper att folk stirrar in i lägenheten som när vi bodde på bottenplan och vi ser Sofia-kyrkan över hustaken.
Ikväll ska dock John ha gaaaame-najt med sina vänner så jag har blivit "utvisad" från hemmet, så jag ska sova hos Fia på Götgatan. Då ser jag Sofiakyrkan från andra hållet...  


Gud, vilket skitinlägg. Vet inte riktigt vad jag ville säga. Berätta om den fantastiska kyrkutsikten? Eh. Whatevah. Vi ska skriva lite mer, och jag ska definitivt skriva om lite mer inspirerande saker än vår flytt.

Vet att Jennie har en glad nyhet med, men det får hon skriva om själv.

/ M

sweetheart, your feelings are more important of course

Arg. Arg som en varg. Över snö, över att få behöva ta ansvar för andra människor, kyla, att man alltid förväntas vända upp och ner på hela sin värld så fort en människa behagar att dela med sig av sin "dyrbara" tid.

/ M

Hur jag vill fira in våren;

När det är solig, snön smälter och vattnet rinner ner för gatorna - då vill jag ha min bästa vän här. Jag vill att vi ska gå sida vid sida genom Sjöstaden och titta på färjan som går från Lumabryggan. Trängas med barnvagnarna (och såklart stöna om att sådana ska vi aldrig bli. Någonsin. Fast vi vet att vi kommer bli värst med barnvagnarna när det väl begär sig). Dricka rödvin, lyssna på the Beatles, prata och spionera på lattemorsorna genom den franska balkongen. Dricka kaffe (har fixat laktosfri mjölk) och prata. Doften av en bästa vän som blandas med marlboro.



/ M

Ett evigt samlande

Är det bara jag som får dåligt samvete av att slänga julkorten? (Jag vet, det är meningen att man ska göra sig av med dem i januari.) Jag klarar det inte! Min lillasysters handgjorda julkort. Känner mig som ett svin som lägger det på pappersinsamlingen.

Fast valet står mellan att slänga eller bli en fanatisk samlare. Samlar redan på lappar, kort, brev, tidningsutklipp, bilder, vykort och tidningar. Det är ju så kul... och fruktansvärt svårt att göra sig av med.

/ M

Hjääääääääälp!

Just nu känns livet som en bob hund låt:
'alla utom jag vet hur det ska gå'

Gif Created on Make A Gif

/ M

Tidigare inlägg
RSS 2.0