Tre bilder
Ett par nya stövlar, kanske?
Min tid är kommen
Om jag inte höll på att dö alldeles nyss, så var det nog ett tecken på att jag kommer göra det inom en alldeles för snar framtid.
Jag satt med glatt humör i soffan, cirka en meter från balkongen. Hade dörren öppen på glänt eftersom det är så skönt ute. Tills jag hör ett flaxande ljud... Ser hur en ENORM kråka slår sig ner på balkongräcket. Den spanar in i lägenheten, mitt hjärta krampar i panik och jag reser upp för att stänga dörren. Odjuret vänder huvudet mot mig och stirrar mig rakt i ögonen! Vid det här laget är jag övertygad om att att jag ska bli uppäten. Som tur var, så flög kräket iväg istället och jag stängde dörren snabbt som attan. Fy fabian vad rädd jag blev.
(Jag tror inte det var en kråka, det måste ha varit en fucking korp med tanke på storleken och det är därför jag ska dö snart. Dödens budbärare!!!)
Faktum är att det inte känns helt overkligt att jag kan vara nära döden. Ska nämligen till Tibro ikväll, och där blir kvinnor med åsikter stenade på gatan utanför Sörens. Sad but true. Skönt att Gud åtminstone valde att ge mig ett tecken på att min tid är kommen.
/ M
Tentaångest & macaronväskor
Söndag
Implicit mobbning
Jag är så fruktansvärt trött på elaka kommentarer som ursäktas med "nej, men jag skämtar bara". Det är oftaste inte skämt, eller inga roliga sådana i alla fall. Skämt är det när alla är med på det. Ingen jävla mobbning som det är "okej" att ursäkta bort.
Fast ja ja, jag vet att det är så med folk som tycker att andra verkar hotande på något sätt. Då måste det tryckas ned till varje pris, det är ett fenomen jag har sett hela mitt liv (och många med mig tror jag), så det är väl bara att bita ihop. Att inse att det inte går att förändra andra människors beteenden och bara vara tacksam över att alla inte är råelaka.
/ M
source: weheartit
Våren börjar idag bestämmer jag
Första gången på månader som jag inte fryser när jag är ute. En klarblå himmel och sol. Den lyckan är inte att leka med. Ville slita av mig skinnjackan och hoppa hem, men då riskerade jag att tappa min brownie så det fick vara. Är det okej att bli såhär lycklig av väder? Det är okej, eller hur?
Nu blommar snart körsbärsblommorna, uteserveringarna fylls av solglasögonprydda människor, och vi fyller vinglasen med rosé. Dansar hem och slipper huttra. Hurra!
Haha, John ser så sjukt fransk ut på det här kortet! Un baguette! Merci! Ouí! (All franska jag kan.)
/ M
Personligt brev
Jag avskyr att skriva oinspirerad och jag avskyr att skriva tråkigt. Jag hatar texter utan krisp. Att skriva en oinspirerande, tråkig text utan krisp gör mig gråtfärdig. Varför ska det vara så svårt att skriva ett personligt brev? Att på bara några rader ska man förklara sin personlighet, göra den rättvisa och vara intressant. Det är lätt att rabbla adjektiv, men fyfan vad tråkigt det är att läsa. Segt ej krisp. GAAAAHJshasuAS!!
/ M
PaSsIoN fOr FaShIoN!
Den är snyggare i verkligheten, förmodar att jag kommer ha på mig den i några månader framöver så bildbevis kommer nog inom en snar framtiden. Ja, ursäkta modebloggen här (haha) men jag är så sjuuukt nöjd! Alla borde försöka få tag i en. Som sagt; såå mjuk... ♥
/ M
Att följa sitt hjärta
/ M
Tentatime
Hoppas att er onsdag är roligare än min!
/ M
Se mig!
ANYWAYS. Gissa vad jag gör? Ååh är det inte diskursanalys så säg! Klockan 17.31 en lördag. Härligt. Skolans bekymmer skall glömmas bort med skåningar och alkohol ikväll. Varför? Because I'm worth it.
/ M
Skampålen nästa
Emma och jag idag. Såhär fokuserade var vi. Vad vore vår grupp utan klippan Lina?
Glädjande nyheter dock; såg mina första knoppar idag. Våren är på väg! På riktigt den här gången verkar det som. Med vår kommer ork och jag lovar dyrt och heligt att börja skriva något bra imorgon. Är inne på en sak om Japan, så det dyker väl upp. Ja jizez. Ha en bra kväll så ska jag titta på Skins innan jag går och lägger mig.
It's over, oh so over
Ibland förstår jag inte varför en del klamrar sig fast vid något som förr kunde kallas en vänskap, men som inte är det längre. Varför kan inte en del bara acceptera att livet går vidare (hej klyscha) och att man växer ifrån varandra (hej klyscha)?
Avskyr;
de pinsamma tystnaderna
att bara ha minnen att prata om
inse att man bara var vänner för att man inte hade några andra
inse att människan mittemot är totalt ointresserad av ditt nya liv
och att den människan ger dig dåligt samvete för att du har gått vidare.
Vänskapsrelationer kan vara lika uppslitande och sårande som kärleksrelationer. Men ofta dras inte plåstret av snabbt, nej, det är en långsam, jävlig process där de små hårstråna fastnar i klistret. Ett i taget, i takt med att håren dras i klistret, kommer den stingande känslan om att en epok är vid sin slutända. Epoken känd som tonåren. Slut. The end. Die Ende.
Fast varför sörja det?
/ M
Tacos och Lyxfällan (Åh, hur FEL låter det inte?!)
När jag fortfarande bodde hemma hos päronen absolut avskydde jag att äta tacos. Jag avskydde det för jag tyckte det var "fredagsmys a la svenne" och sådan ville jag absolut inte vara.
Dessutom avskydde jag allting som gick på tv, förutom nyheterna, debatt och liknande program.
Nu gnäller jag efter tacos och följer serier som Lyxfällan (älskar att utropa "Nä! NÄÄE!" i ren förskräckelse. Sånt här får jag såklart inte erkänna egentligen eftersom jag borde vara sjukt pretto som majoriteten på JMK).
Vad hände? Gick jag bakåt i utvecklingen? Lyckat. Svennebanan-Malin. Fast min teori (harkel) är dock att som ung så är det inte normalt att längta efter svennebananlivet riktigt än. Desto äldre jag blir och desto mindre svenneliv, desto mer tacoskvällar vill jag ha. Haha, är jag lika sjuk som jag låter?
Fast jag gillar fortfarande att titta på tyskturkiska filmer, dricka rödvin och läsa Strindberg så jag är inte förlorad än... Samt att jag är hjärntvättad av Habermas, Adorno & Horkheimer och McChesney så jag kommer alltid vara livrädd för att kapitalismens järnhand en dag ska få makten att styra över mitt intellektuella liv. Gråt!
Jag är patetisk.
/ M
Flytt
Min ursäkt är visserligen att sambon och jag har flyttat. (Älskar att skriva sambon, det låter lite overkligt.) Och ja-ja, vi har bara flyttat upp fyra våningar... Nu har vi en fransk balkong, vi slipper att folk stirrar in i lägenheten som när vi bodde på bottenplan och vi ser Sofia-kyrkan över hustaken.
Ikväll ska dock John ha gaaaame-najt med sina vänner så jag har blivit "utvisad" från hemmet, så jag ska sova hos Fia på Götgatan. Då ser jag Sofiakyrkan från andra hållet...
Gud, vilket skitinlägg. Vet inte riktigt vad jag ville säga. Berätta om den fantastiska kyrkutsikten? Eh. Whatevah. Vi ska skriva lite mer, och jag ska definitivt skriva om lite mer inspirerande saker än vår flytt.
Vet att Jennie har en glad nyhet med, men det får hon skriva om själv.
/ M
sweetheart, your feelings are more important of course
/ M
Hur jag vill fira in våren;
/ M
Ett evigt samlande
Fast valet står mellan att slänga eller bli en fanatisk samlare. Samlar redan på lappar, kort, brev, tidningsutklipp, bilder, vykort och tidningar. Det är ju så kul... och fruktansvärt svårt att göra sig av med.
/ M
